"...att vara eller inte vara..."

min Bell kommer alltid ha en hedersplats, men aldrig bäras mer...

Ofta debatteras cykelhjälmens vara eller inte vara. Från politiker och beslutsfattares håll får vi ofta höra hjälmen lovsång, allt som oftast med förslag om hjälmlag gällande alla. Från frihetssträvande cyklister, med vår sydliga grannland Danmark i nära minne, ifrågasätts detta med näbbar och klor. Jag själv står någonstans mitt emellan; att alla cyklister skulle bära hjälm löser inga problem med själva trafiksituationen, de kan bara lindra eventuella skador vid en olycka.

Och där är jag i dag; att jag utan hjälm kanske inte skulle varit här idag, "att vara eller inte vara".

När jag blev påkörd för någon vecka sedan så landade jag efter några meters luftfärd på huvudet, på hjälmen:

Man ser ganska tydligt hur smällen tog på den vänstra delen av huvudet. Hjälmen sprack på ett par, tre ställen och skalet lossnade från frigoliten. Dessutom syns det på den sista bilden hur deformerad hjälmen blev.

det var inte tur att jag bar hjälmen, det var skicklighet, jag bär den dagligen

2 nackfrakturer, 1 knäckt ryggkota och bruten högerarm senare så är jag glad att jag bar hjälmen denna morgon som alltid...